Hittebarnet som hamnade i Sverige och blev komiker
Att släppa en bok om sin bakgrund som adopterad och homosexuell mitt under brinnande valrörelse kan ju ses som ett smart drag och ett inlägg i samhällsdebatten. Hur man än tänkt om datumet för bokreleasen så är detta en bok som behövs, oavsett när den skulle släppts. Hur många som hinner läsa den innan valet är dock oklart, mer klart är att den visar en vardag för den som inte ser ut som en blond svensk. En vardag med fördomar och glåpord.
I Såna som du ska inte va här skriver komikern Marika Carlsson om de händelser som har format henne till den hon är i dag. Hon berättar om hur det är att vara adopterad från Etiopien. Hur det var att växa upp i en kristen familj, fanatisk pingstvän och att vilja frälsa hela världen. Hon berättar också om hur det är att vara homofob och sedan bli förälskad i en kvinna. Sökandet efter sina rötter och rädslan för vad det skulle innebära för hennes egen identitet. Som barn ägde hon världen och tog för sig så mycket hon kunde, men världen var inte riktigt redo för henne. Allt var tryggt och bra ända tills föräldrarna skilde sig och en ny verklighet uppenbarade sig.
– Boken handlar om mina tre krig som jag fört och hur jag vunnit slagen. Första kriget handlade om att hitta sig själv, som adopterad från Etiopien, i ett land där jag ständigt hamnade i utanförskap på grund av rasism och förtryck. Hur hanterar man att bli kallad för ”negerjävel” när man är sju år? Hur hittar man sig själv i ett land där inte alla vill ha en? De andra krigen var mer inre krig, att hantera min religiösa uppväxt med en gudsfruktan och en kyrka som satte sina klor i mig. När jag frigjorde mig från pingstkyrkan insåg jag att jag var homosexuell, det blev mitt sista krig, men jag vågade inte ta den striden förrän jag var 40 år, säger Marika.
Marika Carlsson är en av våra mest uppskattade komiker och har korats till Årets kvinnliga komiker två gånger på Svenska Standupgalan. Hon har varit värd för QX-galan, gjort kritikerrosade turnéer, lett ”Marika i P4” och medverkat i flertalet TV-program. Hon gillar att provocera, viket märktes väl när hon döpte sin föreställningen till Jag är Gud och satte sig själv på korset. Men de som är vana vid att se Marika locka till skratt kommer nu att få ta del av en helt annan sida.
I boken berättar Marika öppet om vad hon har varit med om, hur hon har slagits och kämpat för sin överlevnad och för att hitta sig själv. Hon hoppas nå ut till inskränkta människor för att kanske få en enda att tänka annorlunda. Hoppas kan man ju alltid. De som redan är Marika-frälsta och sett fram emot boken kommer att få sen en allvarligare och mörkare sida av komikern. Vi får följa med på resan tillbaka till Etiopien och kan riktigt känna hennes längtan att få vet allt om sin bakgrund. Vi får även följa med under den fanatiska tiden med pingströrelsen när allt och alla skulle frälsas. Hon berättar om tiden i London som blev en ögonöppnare för henne. Vi får se en helt annan sida än den glättiga Marika som vi är vana att se på scen och som alltid får oss att skratta.
Det är en historia om dagens Sverige, om utanförskap och gemenskap, om modet att både fatta obekväma beslut och att våga ta emot den stora kärleken. Man skrattar, sätter skrattet i halsen, blir förbannad och gråter. Alla känslor finns där när Marika berättar om sitt liv med sin insiktsfulla värme och humor. Och det ska poängteras att detta är Marika berättelse, inte en berättelse gemensam för alla som är adopterade. Detta är Marikas resa, ingen annans, och den resan är väldigt viktig och bör belysas. Detta är idag i Sverige, där man fortfarande inte accepterar eller respekterar alla som har en annan hud- eller hårfärg.
Det här är boken för alla men kanske särskilt för dem som är från landet mitt emellan. De som föds här men som av många kommer att räknas som invandrare. Marika Carlsson ger oss hennes Sverige idag, som de flesta av oss andra inte ser…
Text – Marlene Rindå Jikita, Bild – Peter Knutsson
