Det blommar igen! Botanik och kvinnligt konstnärskap i 1600-talets Holland

– Vi vill bjuda in till en mångfacetterad läsning av Rachel Ruyschs och Catharina Backers blomstermålningar. I 1600-talets Holland verkar botaniken ha tilltalat många kvinnor. Vi vill belysa den dynamiska och rörliga tid som Rachel Ruysch och Catharina Backer verkade i – en tid som öppnade upp för kvinnor att söka nya roller som konstnärer, samlare och forskare, säger Annika Williams, intendent Hallwylska samlingen.

I den holländska 1600-talskonsten blomstrade blomstermåleriet som aldrig förr. Sällsynta blommor var på modet och det fanns en stor efterfrågan på blomsterbilder. Blommorna skildrades med detaljskärpa. ”Se själv” var tidens paradord. Konstnärerna målade vad de såg. Det fanns en glädje i det visuella och en stor nyfikenhet på vetenskapen. Blomstermåleriets historia har nära band till naturvetenskapen. I 1600-talets Europa ökade intresset för vetenskap som byggde på observationer. Vetenskapsmän använde mikroskop och teleskop. Konstnärer undersökte naturen genom förstoringsglas. De kvinnliga konstnärerna, forskarna och samlarna var lärda kvinnor i sin egen rätt. Blomstermålarna Rachel Ruysch och Catharina Backer representerar två olika vägar in i konstnärskapet. Rachel Ruysch var professionell och Backer amatörkonstnär.

– Materialtekniskt kom 1600-talets måleri i blomstermåleriet att uppnå nya höjder tack vare naturvetenskapernas nya spännande teorier om ljusets egenskaper. För konstnärerna kom det att handla om ljuset för att måla fram det ögat kunde se – ”allt är färg”. Primärfärger och ljusets reflektion från materialytor fascinerade både konstnärer, amatörer och vetenskapsmän, säger Ann-Cathrin Rothlind, målerikonservator för Hallwylska samlingen.

Text och bild – Pressmaterial