Du i Fokus
FilmUpplevelser

Filmen Charter är absolut ingen solig semester

skriv ut
Hur lång är det ok att gå om man tror att ens barn är i fara eller om man tror att man aldrig mer ska få träffa dem? I filmen Charter slåss man om två barn och gör nog alla fel man någonsin kan göra i en vårdnadstvist. Man får ont i magen av mycket som sägs och händer, men slås samtidigt av den stora kärleken man har till sina barn.

Amanda Kernells förra film Sameblod var en gripande och informativ film om Samernas liv och historia som väckte stor uppmärksamhet. Nu kommer hon med en ny film, denna gång ett gripande skilsmässodrama. Titeln Charter för tankarna till en härlig solsemester med paraplydrinkar och lata dagar, detta är något helt annat. Nog för att det förekommer ett flyg till varmare breddgrader och ett hotell med perfekt läge, men det är nog enda likheten. Charter är stundtals rätt mörkt och man får lite ont i magen ibland. Vi hörde många ”nej nej nej – säg inte så, gör inte så” när vi såg filmen.

Allt börjar med att mamma Alice (Ane Dahl Torp) får ett samtal från sin son en sen kväll. Han är upprörd men hinner knappt säga något innan samtalet bryts. Hon beslutar sig för att åka till sin gamla hemort högt upp i Sverige för att träffa barnen och möts av ett iskallt samhälle i dubbel bemärkelse. Hennes ex-man (Sverrir Gudnason) har lyckats vända hela byn och barnen mot henne. Alice fattar ett desperat, och kanske inte särskilt välgenomtänkt, beslut och tar med barnen på en charterresa till Kanarieöarna. Man kan nog säga att resan blir allt annat än mysig.

Filmen har så många bottnar att man behöver några dagar efteråt för att verkligen förstå vad man sett. Den visar underbara vyer från både Norrbotten och Kanarieöarna, men även en svart baksida av bägge platserna. Vi får se två desperata föräldrar kämpa för sina barn på två helt olika sätt, två barn som mår fruktansvärt dåligt, socialsekreterare och skolpersonal som bara följer sina regler och vi får se hur smutsig en skilsmässa faktiskt kan bli, kanske särskilt i ett litet samhälle.

Amanda Kernell är en mästare på att göra film som känns i magen och berör vartenda sinne. Barnen som spelas av Troy Lundkvist och Tintin Poggats Sarri är helt briljanta, här räcker orden inte till för att beskriva deras rollprestationer. Att två barn kan spela så trovärdiga i den åldern, vad ska det då bli som äldre?  Vi har två enormt begåvade skådespelare här! Ska bli spännande att se vad som händer längre fram. Alla är fenomenala, men det är faktiskt barnen vi vill lyfta fram extra.

Dialogen i filmen är sparsam, men det som sägs räcker mer än väl till. Både för att föra handlingen framåt och även för att få publiken att tänka lite själv. Här finns många rätt och fel, men vartefter byter rätt och fel plats med varandra och inget är längre svart eller vitt.

Charter visar upp en skilsmässa av den smutsigare varianten, väldigt realistiskt och trovärdig. En film som sätter sig i magen med fenomenala skådespelarinsatser som vi gärna rekommenderar!

I måndags var det stor galapremiär, här är bilder från kvällen

Text och bild – Marlene Rindå Jikita, Martin Jikita

 

Visited 44 times, 1 visit(s) today