Sveriges nationalblomma är utsedd!
Tidigt redan under första omröstningen visade sig tre favoriter: linnea, liten blåklocka och hästhov. Under finalens sista vecka fick styvmorsviolen plötsligt ett lyft och passerade hästhoven upp på tredje plats. Liten blåklocka och linnean höll jämna steg ända fram till omröstningens sista dagar, då liten blåklocka drog i från och tog hem utnämningen till Sveriges nationalblomma med sina nästan 14 000 röster.
Om liten blåklocka
Liten blåklocka är vanlig i hela landet. Vanlig på torra öppna, ogödslade marker i större delen av Sverige och är en karaktärsart i det i gamla odlingslandskapet. Liten blåklocka förekommer även i fjällen, främst i kalkrika områden, på klippor mm, då ofta med enstaka stora blommor på varje planta.
Det är en späd, flerårig ört (normalt cirka 2 dm) som den växer i glesa tuvor med veka uppstigande stjälkar med hängande klockformade blåa blommor, sällsynt kan den ha vita eller ljusblå blommor. Bladrosetterna med spadformade blad är karakteristiska men oansenliga. Liten blåklocka blommar från juli till september.
Finalisternas placering:
1 liten blåklocka
2 linnea
3 styvmorsviol
4 hästhov
5 midsommarblomster
6 smultron
7 lingon
8 skogsstjärna
9 rödklöver
10 blåbär
Nu börjar den spännande fortsättningen. Sverige har då fått en nationalblomma. Hur ska vi använda den? Vilket symbolvärde kommer den få? Hur kommer nationalblomman att reagera på klimatförändringarna? Blir det den viktigaste blomman att ha under kudden på midsommarnatten
Text och bild – Svenska Botaniska Föreningen (SBF)