Samtidigt och delvis integrerat med utställningen om Sergel, visas under våren och sommaren en mindre utställning. Om Adolf Ludvig Gustav Fredrik Albrecht Couschi, även känd under namnet Badin. Utställningens ambition är att bidra till en nyanserad och mångfacetterad förståelse av hur en person med afrikanskt ursprung haft en betydande roll i det svenska samhället. Som en del i utställningen visas även ett nytt konstverk om Badin av konstnären Salad Hilowle.
Badin föddes troligen som förslavad år 1747, sju år efter Sergel, på den dåvarande danska kolonin Saint Croix i Västindien. Även om vissa källor hävdar att han kan ha sitt ursprung i Afrika. Enligt historiska uppgifter ”ägdes” han av baron Christian Lebrecht von Pröck. 1858 tog Pröck med sig Badin till Danmark. Där ”fick” familjen de Brunck pojken och på sommaren år 1760 “donerades” Badin som en “gåva” till den svenska drottningen Lovisa Ulrika. Detta var början på hans komplicerade och mångfacetterade relation till den svenska monarkin.
Badins liv och hans ställning vid det svenska hovet
Utställningen utforskar Badins liv och hans ställning vid det svenska hovet. Samtidigt som den belyser hans position i Stockholm och Sverige under 1700-talets senare hälft och det tidiga 1800-talet – samtidigt med Sergel. Badin var aktiv i många ordenssällskap. Mantals- och kronotaxeringslängder visar att han till och med under en period bodde granne med Bellman på Norrmalm. Utställningen väver ihop biografiska och historiska sammanhang och åskådliggör den dynamik som präglade det svenska samhälls- och kulturlivet under denna epok.
Badin har förblivit underforskad och delvis bortglömd förutom några framträdanden i litteraturen och nu senast i den nyskrivna baletten Gustavia för Kungliga Operan. Genom att samla föremål och dokument som Badins korta självbiografi, hans anteckningsbok och brev lyfter utställningen fram honom som en nyckelfigur. Förhoppningen är att utställningen kan bidra till en mer nyanserad och mångfacetterad förståelse av hans person och hans betydelse i Sverige.
Slaveriet berörde även Sverige
Utställningen belyser även att kolonialism och slaveri inte var avgränsade till avlägsna geografiska regioner. Eller enbart berörde de större koloniala imperierna som Storbritannien och Frankrike. Fenomenen var integrerade även i Sveriges historia och det svenska samhällsbyggandet under denna tid.
Till utställningen har Nationalmuseum beställt ett nytt konstverk av konstnären Salad Hilowle, som har arbetat med Badin på olika sätt. Hans nya filmverk Maroonen bygger på Badins egna ord från material som visas i utställningen. Den centrala berättelsen, en av flera, utspelar sig i Gustavianum i Uppsala, där Badin håller en föreläsning för nutida studenter. I föreläsningen reflekterar han över sitt liv och hur han genom historien har framställts och återgivits i många olika versioner.
Utställningen Badin – bortom yta och mask visas på övre plan på Nationalmuseum tom 9 augusti 2026.
Text och bild – Nationalmuseum
