Den börjar mitt i stan och slutar med saltstänk i håret. Prins Bertils Stig är en kustnära sträcka där Halmstad liksom rinner ut i havet. En naturskön sträcka via strand, klippor, tallskog och små vikar som får en att stanna till, lite oftare än man tänkt. 18 kilometer total njutning.
Prins Bertils Stig är inte en “gammal stig” i bemärkelsen att den alltid funnits, tvärtom faktisk. Den 18 kilometer långa leden växte fram under 1990-talet och stod färdig för invigning 1998. Stigen skapades för att göra den kuststräckan mellan Halmstad och Möllegård mer sammanhängande och lätt att uppleva till fots. Placerad så nära havet som möjligt, där Prins Bertil gärna tog sina dagliga promenader. Prins Bertil, som var hertig av Halland och prinsessan Lilian, tillbringade flera somrar i trakten och hade sommarhus i Tylösand.
Vikar, strandskog och klippor
Leden går mellan Halmstad och Möllegård, via Tylösand. Oavsett var man börjar så är det något speciellt med att dra iväg från liv och rörelse med havet som enda mål. Snart blir stegen lugnare (eller trampandet jämnare), och du märker hur landskapet sakta förändras.
Det fina med Prins Bertils stig är variationen. Ena stunden går stigen öppet med horisonten framför nosen, nästa stund slingrar den in i strandskog där tallarna lutar och man får huka för att ta sig fram. På vissa partier känns det nästan som att man promenerar genom ett vykort. Här är lätt att njuta av sand som knarrar och klippor som är varma av solen. Små hamnar och vikar som gör det lätt att ”bara ta fem minuter” (som blir tjugo).
För den som cyklar kan vissa delar bli knepiga, men lös sand och kala klipphällar. Men då är det ju bara att kliva av och leda cykeln en bit.
Historia längs vägen
Prins Bertils Stig bjuder dock inte enbart på natur, den passerar också platser med lokal historia. Tjuvahålan är en klassisk badvik med lite “vykortskänsla”. Här blir det gärna ett längre fotostopp. Stenbrottet Grötvik i det gamla stenbrottet är ett av de mest karaktärsfulla stoppen. Här finns den lilla hamn, klippor och spår av platsens historia. En av de mest fotograferade vyerna längs Prins Bertils Stig.
S:t Olofs kapell – oväntad kulturpärla vid kusten
Men här finns ännu mer! Ett riktigt bra “pausstopp”, om du vill ha något annat än bad, är S:t Olofs kapell, med sin spännande historia och ofta sommaröppna café. Rhododendronparken en bit bort bjuder på en explosion av blommor om man lyckas pricka in rätt tid på året. En plats som känns nästan overklig i färg och doft.
Tylösand – sanddyner, hav och Roxette
En varm dag kan det vara skönt med ett dopp länge vägen. Då passar det bra att stanna till vid Svärjarehålan och Vita bandet. Här finns flera badstränder på rad, man kan till och med välja om man vill ha en lugn vikt eller öppet hav. Och längs där borta i slutet av stigen och kanske målet för utflykten, siktar vi Tylösands. Den stora belöningen för många efter en strapatsrik dag. Här finner vi öppna sandstränder och sommarpuls, men också dyner och tallar som ramar in havet.
Början man i Halmstad så karaktäriseras den första delen av lugn och stillhet. Det är svårt att inte njuta till fullo av tystnaden och det är nästan så man viskar när man pratar med varandra. När Tylösand närmar sig förändras allt. Det blir mer liv, fler badhanddukar och fler ljud. Ändå känns stranden som en belöning du faktiskt förtjänat efter en strapatsrik tur. Stigen fortsätter dessutom vidare mot Möllegård, så man kan välja om man vill avsluta med glass och bad, eller få lite mer ”skogsro” som final.
Mitt emellan den välkända stranden och Halmstad ligger Per Gessles Hotell Tylösand. Detta är också väl värt ett besök. Här finns delar av Gessles Porsche-utställning och även en hel del om Roxette samt andra artister. Under sommaren hålls konserter i baren uppe på taket, här går det även att äta en bit mat.
Dela upp turen
Hela Prins Bertils Stig är cirka 18 km och går längs kusten från Halmstad slott via Tylösand till Möllegård. Den är indelad i etapper, vilket gör den lätt att ta i delar om du vill ha en halvdagsutflykt i stället för heldag. Bor man på campingen kan man med fördel ta ena hållet ena dagen och andra hållet en annan dag. Det viktiga är att ta god tid på sig, för där är en hel del att se på vägen.
Se gärna filmen där vi cyklar hela leden:
Text och bild – Marlene & Martin Jikita
