Bergman – Mariekex och kvinnor

skriv ut
Den 14 Juli skulle Ingmar Bergman fyllt 100 år. Under hela 2018 har Bergmans liv uppmärksammats på en mängd olika sätt. SVT har visat både filmer och intervjuer, stiftelsen Ingemar Bergman har haft en mängd olika arrangemang och i morgon är det premiär för filmen Bergman – Ett år, Ett liv. Regissören Jane Magnusson har försökt fånga HELA personen Ingmar Bergman, och alla hans sidor och det har hon lyckats väldigt bra med!

Jane Magnusson visar både Bergmans fantastiska sidor men även de mindre smickrande, i syfte att förstå denna stora konstnär ännu bättre. Hela filmen utgår från året 1957 då Ingmar Bergman fick sitt stora genombrott. Under 1957 spelade han in två långfilmer, gjorde fyra teateruppsättningar och en tv-film. Han arbetade dygnet runt, levde på mariekex och hade flera pågående kvinnoaffärer samtidigt. Att han hade problem med magen och senare blev inlagd på sjukhus är inte särskilt konstigt.

Ingmar Bergman var förstås aktiv mer än under ett enda år, mellan åren 1957 och 1963 regisserar han några av filmhistoriens största klassiker: Det sjunde inseglet, Smultronstället, Nära livet, Ansiktet, Djävulens öga, Jungfrukällan, Såsom i en spegel, Lustgården, Nattvardsgästerna och Tystnaden. Därtill sätter han upp tolv teaterproduktioner, regisserar sex tv-filmer och skriver flera manus. Skulle man gå in i detalj och berätta om allt detta skulle filmen bli väldigt lång, därför valde regissören att visa hans mest aktiva år. Ett enda år, ändå blev filmen två timmar lång.

Filmen visar hans storhet, men också varför han blev kallad demonregissör. Han var skicklig, oerhört skicklig – men han hade också sämre sidor som filmen visar upp. Det är inte för att smutskasta, utan för att visa att Ingmar Bergman hade flera sidor och hade sina egna demoner att brottas med. Ganska många faktiskt. Hans sociala förmågor var inte lysande, att handskas med människor var inte hans starka sida. Ändå föll kvinnorna som furor för honom och han hade ofta mer än en kvinna vid sin sida, tills han träffade Ingrid Karlebo (von Rosen) som han sedan var gift med tills hos dog 1995. Efter sex äktenskap och åtta barn levde han tills slut ensam i sitt hus på Fårö.

“Ett år, Ett liv” är förstås självklar att se för både filmälskaren och den som är intresserad av Ingemar Bergman och hans liv. Men även den som inte vet så mycket om honom har stor behållning av filmen. Det två timmarna går väldigt fort! Filmklipp blandas med intressant intervjuer av många ikoniska skådespelare. Gösta Ekman, Mikael Persbrandt, Jan Malmsjö och till och med internationella stjärnor som Barbra Streisand och Holly Hunter berättar om sin bild av demonregissören. Inte alltid så vackra minnen, men de berättar med stor ömhet och väldigt mycket humor.

Att Ingmar Bergman var en komplex person är det ingen tvekan om. Filmen ger en helt ny bild av honom, en ny dimension kanske man kan säga. “Bergman – Ett år, Ett liv” bör ses – det är en stor del av svensk filmhistoria som visas och som vi alla bör ta del av.

Bergman – Ett år, Ett liv har premiär 13/7 i hela landet.

 

Text – Marlene Rindå Jikita, Bild – pressbilder