Makt & prakt – Kungliga vagnar i processionernas tid

skriv ut
Nyligen öppnade Livrustkammaren igen och presenterar en rad nyheter i den kungliga vagnhallen, där det riktas nytt ljus på de kungliga ceremonivagnarnas betydelse. Historiskt har vagnarna varit statusobjekt som skulle synas och visa upp kungamakten.

En av de mest spektakulära ceremonierna i Sveriges historia var Adolf Fredriks och Lovisa Ulrikas kröning 1751, vars dräkter och föremål presenteras i en ny monter i anslutning till kröningsvagnen. Här får vi också möta Sofia Magdalena i filmen En drottnings resa, vars liv vävs ihop med de bevarade praktvagnarna i Livrustkammaren. Dessutom  visas något så ovanligt som ett nyförvärv till Livrustkammarens samlingar; kronprins Gustav (III):s lekvagn.

– Den uppdaterade berättelsen kring de kungliga vagnarna och deras betydelse är den sista delen i Livrustkammarens arbete med den nya basutställningen som öppnades i juni 2019. I arbetet med att förnya vagnhallen har det blivit tydligt att vagnarna många gånger kan knytas till just 1700-talets svenska drottningar. Med små medel har en ny berättelse tagit form kring de tidigare utställda vagnarna, vilket kompletteras på ett utmärkt vis med den pampiga kröningsmontern. Att vi dessutom har fått möjlighet att visa upp ett ovanligt och väldigt vackert nyförvärv känns mycket roligt, säger museichef Malin Grundberg på Livrustkammaren.

Gustav (III):s lekvagn – nyförvärv i Livrustkammarens samlingar

För första gången finns det nu möjlighet för allmänheten att se den lilla lekvagnen som en gång tillhört Gustav (III). Med proveniens Myrö, Närke, förvärvades den till Livrustkammarens samlingar 2020 från Ryttmästarbostället i Skövde. Lekvagnen med kronprins Gustav (III):s monogram tillverkades för Kungliga slottet eller Drottningholm i början av 1750-talet.

– Lekvagnsmodellen representerade verkligen nymodigheter och var ämnad för att åka i trädgårdar. Designen är en cabriolet-vagnstyp med upphängning av vagnskorgen i genomgående läderremmar var mycket bekväm och kallades ”Diable” i Paris. Det som framkommit under konserveringen är att lekvagnen, likt föräldrarnas samtida kröningsvagn, har dekorerats med den idag oerhört sällsynta strölackeringsmetoden. Få föremål har bevarats eftersom dekoren är känslig. Och vi kan misstänka att dekoren med öppna kronor har målats av Johan Pasch eller någon i hans krets som var hovmålare vid det kungliga hovet, berättar Ann-Cathrin Rothlind, målerikonservator vid Statens historiska museer.

Vagnprakt & skådespel

Med sina glänsande förgyllningar och dyrbara sammetstextilier är Livrustkammarens vagnar längst ner i slottsvalven några av museets dolda skatter. I vagnhallen finns fem kungliga praktvagnar som varit i bruk från 1600-talets slut och fram till 1860-talet. Förutom vagnar och seldon visas också bärstolar, slädar och vagnar som tillhört de kungliga barnen. Kröningsvagnen, som använts av drottningar i kröningsprocession under 1700- och 1800-talen är den äldsta och mest påkostade av de kungliga praktvagnarna. Alla fem vagnarna kördes sista gången tillsammans i Karl XV:s och Lovisas kröningsprocession 1860.

– De kungliga ceremonivagnarna fick en allt större roll under 1600- och 1700-talen. Processioner var viktiga skådespel i det offentliga livet och särskilt statusladdade vagnar som dessa användes i generationer, Detta gör också att de bär på ovanligt många lager av berättelser, säger Sofia Nestor, intendent för Livrustkammarens samlingar vid Statens historiska museer.

En drottnings resa

Filmen En drottnings resa speglar historien kring Sofia Magdalena av Danmark (1746–1813) som gifte sig 1766 med den jämnårige kronprins Gustav (III) av Sverige. I filmen berättar intendent Sofia Nestor om drottningens öde likt många andra blivande drottningars historia. En del av det var att lämna sitt hemland och komma resande genom landet i en karavan med fullastade vagnar.

Adolf Fredriks och Lovisa Ulrikas spektakulära kröning 1751

I anslutning till kröningsvagnen visas dräkter och föremål tillhörande den spektakulära kröningen av Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika 1751,; bland annat Lovisa Ulrikas kröningsklänning, en så kallad ”robe de cour” den äldsta i sitt slag i Sverige, och hennes kröningsmantel som använts vid kröningar av drottningar ända fram till Desiderias kröning 1829. Här finns också Adolf Fredriks kröningsdräkt och mundering till hans kröningshäst.

Helhetsgestaltningen av Sveriges kungliga historia färdigställd

När nu Livrustkammaren återöppnar efter en längre tids stängning på grund av pandemin, presenteras samtidigt ett museum där cirkeln sluts efter flera års arbete med Livrustkammarens alla fasta utställningsrum.

– Efter mer än 40 år i nuvarande lokaler i kungliga slottet med en i stort sett oförändrad basutställning, har vi nu genom ett mer än fem år långt arbete skapat en uppdaterad helhetsgestaltning av Sveriges kungliga historia. Det känns faktiskt väldigt stort, säger museichef Malin Grundberg.

 

Text och bild – Pressmaterial