Från scoutrörelse till glamping

Barnfamiljer, soldyrkare, äventyrare eller naturälskare – oavsett intresse vill allt fler ha campingplatsen som bas. Nästan hälften av alla turister i Sverige bor på en camping under sommarmånaderna, vilket gör det till det vanligaste semesterboendet i Sverige. Men hur startade det? Kortfattat drog vi helt enkelt till skogs för nöjes skull – bland annat tack vare scoutrörelsen.

Svenskarnas intresse för friluftsliv växte genom att härma USA, där det första campingstället öppnade 1861. I Sverige började det under 1900-talets början med motivet att det anses hälsosamt att vistas utomhus. Scoutrörelsen blev också en pådrivare som spred det positiva med att tälta i det fria.

Inledningsvis är utomhusupplevelsen själva kärnan med campingen, men snart blev tältandet i sig en billig övernattningsmöjlighet som gjorde semesterresor möjliga för fler. År 1921 börjar Svenska Turistföreningen hyra ut tält och behovet av organiserade tältplatser ökar. Knappt tio år senare anlades de första organiserade campingplatserna.

I takt med utbyggnad av fler och fler campingplatser byttes tankarna om ett lägerliv ute i det fria till ett mer organiserat campingliv. Fortfarande utomhus, långt ifrån den inrutade vardagen och gärna tillsammans med likasinnade. Men borta var nybyggarlivet med matlagning över en lägereld.

Bilismens starka tillväxt efter andra världskriget slut innebar en rejäl ökning av antal bilburna campare. Fler och fler campingplatser anläggs varav flertalet drivs i privat regi. Nu tar även byggandet av de första husvagnarna fart. På Sörby Mekaniska Verkstad bygger Helmer Berglund 1948 en vagn i aluminium på en träram och med nedsänkbart golv. Den är 310 cm lång, har fyra bäddar, städskåp, garderob och kök med diskställ. Klassikern ”Ägget” är född!

Mycket har hänt sedan vi svenskar fick upp ögonen för frilufts- och campingliv.

– I slutet av 1960-talet var antal gästnätter på campingplatser cirka fyra miljoner per år. Nu har antalet fyrdubblats till omkring 16,6 miljoner nätter år 2023. Av dessa står svenskar för cirka 75 procent, säger Jörgen Nyström, kanslichef på Husvagns- och Husbilsbranchens Riksförbund.

– Och med tanke på att branschen börjar se tecken på att en vändning är på väg, räntenivåerna är på väg ned och besöksantalet på den stora mässan på Elmia i inledningen av september ökade med tio procent, tror vi att campingintresset kommer fortsatt att öka.

Inslaget av tältcamping är dock inte lika stort längre, bara cirka en av tio gästnätter. Det som växt mest de senaste tio åren är husbilar som vänder sig till en bredare målgrupp än de traditionella camparna.

Lite campinghistoria:

1962

Gasolkök, även kallat för Primuskök, lanseras. En ljusblå klassiker med två brännare och gasoltuber. Det är hopfällbart och har två vindskydd på varsin kortsida som fälls upp när man använder köket.

1970–1980-talet

Campingplatserna växer till stora semester­anläggningar. Kiosken blir livsmedelsbutik och självklart måste man kunna spela minigolf, det har ju blivit en svensk sommarklassiker. Nu börjar även ”säsongarna” komma, långliggarna som har vagnen som sommarstuga.

1986

På tv rullar ”Macken” och Per Fritzell – givetvis iförd träningsoverall – sjunger ”Man ska ha husvagn”. Över en natt får husvagnslivet kultstatus.

1990–2000-talet

Aktivitetsanläggningar, äventyrsbad och lekland blir allt vanligare på de stora campingplatserna. På 2000-talet lanseras ”glamping”, lyx-camping. Dessutom märks ett alltmer ökande intresse för husbilar.

2010–2024

Husbilsförsäljningen tar verkligen fart och lockar bland annat många som har tröttnat på stugan eller båten. Antal husvagnar är dock fortsatt fler. År 2023 fanns cirka 300 000 registrerade husvagnar mot cirka 120 000 registrerade husbilar i Sverige vilket är flest per capita i Europa.

Text och bild – Husvagns- och Husbilsbranschens Riksförbund – HRF