Kayo debutera som författare
Kayode ”Kayo” Shekoni är kanske mest känd som sångerska i Afro-Dite, men hon är dessutom dansare, dj, programledare och skådespelare. Nu har hennes långa karriär blivit bok. Självbiografin “Innan natten är över” är en intressant historia av hennes minst sagt annorlunda och spännande liv.
Kayode Maria Söderberg Shekoni, mer känd som Kayo, har varit en stor del av svensk musik-, kultur- och tv-historia i över 40 år. Redan som 15-åring var hon med i Freestyle och spelade in klassikern ”Vill ha dej” och sedan dess har det rullat på, som man brukar säga. För somliga är hon sångerskan i Afro-Dite och discodrottning, för andra skådespelaren i kultfilmen ”Pillertrillaren” eller som programledaren i Fångarna på Fortet. Nu senast har Kayo huserat på Drottningholmsteaterns historiska scen samt Stadsteatern.
Här finns alltså många strängar på lyran under de dryga 60 år på jorden, alltsammans har kokats ner till en 184 sidor tjock biografi. “Innan natten är över” är en öppenhjärtig berättelse om ett liv i rampljuset, men även om en bror som blir kidnappad, hur man som ung svart tjej tar sig in i en väldigt vit värld och cancerresan som hölls hemlig. Här finns mycket material att plocka av helt enkelt, hon har mycket att berätta. Boken känns också som en slags dagbok där tankar skrivits ner när de kommit till henne.
Det är en fin bok, det är det första som ska sägas. Det är både intressant, sorgligt, glatt och tänkvärt. Och det hade kunnat vara en riktigt fullträff om lektörer och korrekturläsare gett Kayo och boken mer av sin tid. Nu är det tyvärr för många grammatiska fel och en rätt rörig text, som gör att det som skulle varit en njutningsfull läsning får en del irritationsmoment. Förmodligen är den bättre att lyssna på, då Kayo själv läser in boken och kan hoppa över de korrekturfel som finns. En så fin bok är värd mer än att slarvas bort så här och det är inte Kayos fel, utan bokförlagets.
Vi hoppas på, och rekommenderar en översyn av boken, så att en ny och mer bearbetad upplaga snart kan ligga i bokdiskarna.
Text och bild – Marlene Rindå Jikita
