Ingenting försvinner – gripande självbiografi om skam, hopp och återupprättelse
I sin nya bok “Ingenting försvinner” delar Morgan Alling med sig av en livsresa kantad av missbruk, fosterhem och jakten på bekräftelse. Allt genomdränkt av längtan att bli älskad och accepterad. Med ärlighet och värme visar han vad som krävs för att ändra kurs, resa sig och komma igen som människa. Att gårdagens sår inte definierar morgondagens lycka.
Betyg: ⭐️⭐️⭐️⭐️⭐️
“Ingenting försvinner” är slutorden från Svt´s enormt hyllade Sommarlovsmorgon Tippen och sedan även showen som följde efter tv-succen. Det är också namnet på Morgan Allings andra del i hans biografi. Den första “Kriget är slut” kom för ett par år sedan och berättade om hans första år i livet. Uppföljaren berättar mer om succén, framgången och de svarta åren där alkoholen tog stor plats i hans liv.
Alling har många gånger berättat om sin barndom där trygghet och stabilitet knappast existerade, i stället fanns ett kaos av alkohol, fosterhem och övergivna löften. Trots sin bakgrund, eller kanske tack vare den, når han framgång, stor framgång. Han blir älskad av både barn och deras föräldrar. Med framgången kommer också insikten att applåder inte botar gamla sår, som lever kvar trots succé och berömmelse.
Alling skriver med en brutal klarhet om självförakt, rädsla för att misslyckas och kampen att våga ta emot kärlek – både från sig själv och från andra. Samtidigt visar han styrkan att vägra att acceptera att livet ska stanna vid det som varit. Han visar hur sorg kan bli drivkraft, hur skuld kan vändas till insikt och hur skam kan transformeras till handlingskraft. Han beskriver öppet hur han struntat i allt, druckit för mycket, uppträtt berusad och sedan om vändningen. Det är definitivt ingen skönmålning av hans person, utan en brutalt ärlig och svart beskrivning av en trasig person som det kunde gått riktigt illa för.
Språket är rakt och öppet, utan onödiga utsmyckningar, vilket gör att läsaren når ända in i det rum där Alling försonas med sitt förflutna. Han väjer inte för mörker, men låter heller inte hoppet försvinna i det. Miljöerna, från barndomens osäkerhet till rampljuset, beskrivs med en sådan närvaro att man inte bara ser utan också känner resan. Som läsare blir jag både berörd, ledsen och upprörd, men även hoppfull. Alling hade alla odds emot sig, men lyckades kravla sig upp till både framgång och kärlekslycka.
“Ingenting försvinner” är mer än en självbiografi, det är en påminnelse om människans förmåga att välja sitt liv och ändra kurs. Morgan Alling visar att ingen resa är för lång för att börja på nytt, och att sår från igår inte behöver bestämma vår morgondag. En viktig, stark och innerlig bok som lämnar avtryck långt efter slutet av sista sidan.
Text och bildmontage – Marlene Rindå Jikita